Nyckelord: Religion, gemenskap, dygd
Vanamar är utan tvekan den till ytan största söderländska staden, befolkningen är huvudsakligen söderländsk med flera väderländska influenser och fromheten är mycket hög. Här finns den stora Blå katedralen, den största byggnaden i världen förutom Väderkatedralen i Vemestra (Väderländerna).
Huvudstad: Lokaliserad mitt på de böljande slätterna i landet, ärVanamar en av världens äldsta städer, liksom Sirmarenti. Den största skillnaden är att de gamla duliska byggnaderna inte revs eller byggdes på utan behöll sin yta och i stort sett användningsområde, även om religionen byttes ut. Därför är Vanamar det bästa sättet att se hur det kunde se ut på duliernas tid, vilket man inte ens kan i Kiritar då mycket blev förstört där. De vanamariska byggnaderna underhölls genom åren för att de aldrig skulle bli något annat än hur de var när dulierna byggde dem.
Kultur: I Vanamar är religionen den största faktorn även om människorna roar sig på annat sätt också. Religionen väderdyrkan är lika stark här som i självaste Väderländerna, och man har ett nära samarbete vad gäller religiösa lagar och bestämmelser. Vanamar skickar stolt sina ungdomar med krafter till Väderländerna för träning, och tar inte betalt, som de andra Söderländerna gör. I vissa fall följer familjen till den unga med över havet och bosätter sig i närheten för att inte tappa kontakten.
Vanamar har också ett stort intresse av tyger, klädnader, trådar och dylikt. De importerar över hela världen och är mest kända för sitt speciella tyg ozylis, som är både tunt och varmt och kan färgas enkelt. Man odlar också vindruvor och tillverkar svartvin här, vilket kan användas i vissa ritualer som inte ens utövas i Väderländerna.
Socialt: Vanamars invånarna är bland de varmaste i världen och tar emot vem som helst med öppna armar. De bildar stora familjer, liksom i Sirmarenti, och värdesätter familjen och kärleken högt. Oftare än inte har de komplicerade släktträd som går in i varandra. De har stora fester och firar högljutt och överflödigt. Däremot kan det vara svårt att förstå deras komplicerade vardag. Dygd och kyskhet, och även renlighet, är en viktig del och följer man inte reglerna för detta skaffar man sig inga nära vänner i Vanamar.
Kungahuset: Liksom resten av befolkningen är prinsen i Vanamar mycket troende. Han väljs ur skaran de religiösa ledarna i de många tempel runtom i landet, men detta är det enda sättet att lämna ämbetet.
Michelle Uhlin Lilja 